Som du frågar får du svar
Som du frågar får du svar. Ett ordspråk som passar otroligt bra in när det kommer till intervjusammanhang. Har du någon gång upplevt att du inte alls fått de svar du förväntat dig under en intervju eller kanske inser du när kandidaten har gått att du inte blev ett dugg klokare på vad personen har för kompetenser? Då är det förmodligen dags att se över dina intervjurutiner.
På Testhuset jobbar vi med semistrukturerade kompetensbaserade intervjuer. Det låter krångligare än vad det är men det kräver också sina förberedelser.
Vi börjar från början. För att kunna göra en kompetensbaserad intervju behöver du redan innan intervjuerna startar specificerat vilka kompetenser du ska bedöma i intervjun samt vad varje kompetens innebär i den aktuella tjänsten.
Nu kanske du funderar på vad en kompetens egentligen är. Testhusets definition av kompetens, som vi hämtat från DNV-GL är förmågan att omsätta begåvning och färdigheter, personliga egenskaper, drivkrafter och kunskap i beteenden som är avgörande för arbetsprestationen. Ett exempel på detta är att jag som person kan beskriva mig själv som strukturerad och mena på att jag har den egenskapen men det är inte förrän jag i arbetet kan agera strukturerat som jag innehar den kompetensen.
Men hur får jag då fram detta i en intervju? Det enkla svaret är, genom att ställa kompetensbaserade frågor. Ställer jag frågan till en kandidat, ”skulle du säga att du är en strukturerad person?” Då överlåter jag till kandidaten att själv avgöra huruvida personen är strukturerad, men vad är det som säger att vi båda har samma definition av kompetensen?
Innan jag kan ställa en kompetensbaserad fråga behöver jag veta vad som är rätt respektive fel svar utifrån den aktuella tjänsten. Om vi håller kvar vid kompetensen struktur skulle den definitionen för en tjänst kunna vara att personen har förmåga att skapa struktur i ostrukturerade miljöer, har förmågan att prioritera, följa upp och gå i mål med sina arbetsuppgifter.
Med detta i ryggsäcken kan en bra kompetensbaserad fråga vara ”kan du ge ett exempel på en situation där du agerat strukturerat, hur såg situationen ut, hur gick du till väga och vad blev resultatet?” En följdfråga kan du vara ”hur hanterar du när din satta struktur rubbas genom att du får in andra arbetsuppgifter från höger?”
Genom dessa frågor kan du enkelt avgöra om kandidaten agerat strukturerat utifrån den definition som sattes innan intervjun startade.
Som du frågar får du svar. Ju bättre frågor vi ställer och desto bättre mer anpassade svar vi förberett desto bättre kan vi bedöma kompetens.
Sen har vi det här med semistrukturerad intervju som jag nämnde i början. Detta innebär helt enkelt att alla kandidater får samma frågor och önskvärda svar för respektive fråga är förbestämt vilket gör att vi kan poängsätta alla svar. Utifrån det kan vi enkelt göra en bedömning på vilka kandidater som till största del matchar med de kompetenser vi söker. Det som skiljer en semistrukturerad intervju från en strukturerad är att du som intervjuar får ställa olika följdfrågor samt omformulera frågan om det är så att kandidaten inte förstår. Genom att använda en semistrukturerad kompetensbaserad intervjuform får kandidaterna samma förutsättningar och vi kan göra en objektiv bedömning.
Sist men inte minst, de frågor som ställs ska enbart utgå från de kompetenser som är aktuella för tjänsten. Det innebär att frågor som ”om du var ett djur, vilket skulle du vara då” eller ”när du inte är på jobbet, vad gör du då?” dom kan du stryka direkt.
Vill du lära dig mer om hur du håller kompetensbaserade intervjuer samt hur du ska agera i hela rekryteringsprocessen för att den ska bli kompetensbaserad kan du läsa mer om vår utbildning här.
